För två månader sedan gjorde Wiseman en större granskning av Flygvapnets kompetensskuld (här del 2 i serien). Det var förstås ingen rolig läsning, och jag har sedan dess haft en not uppsatt om att göra en motsvarande för armén, eller rättare sagt markstridskrafterna, när den nya årsredovisningen skulle komma i slutet av februari.

Ukraina kom dock emellan, så först nu är det alltså dags för en sammanställning ur alla årsredovisningar för åren mellan 2001-2013. Jag har klippt och saxat och behållt så mycket av originaltexten som möjligt. På några ställen har jag fått ändra lite ordföljd och tempus utan att ändra på innehållet.

………………..

2001: Arméns slutövningar SNÖSTORM och VÅRBRIS har genomförts med goda resultat. Insatsbataljoner ur åldersklassen har givits möjlighet till samträning. Hemvärnsförbanden har genomfört övningsverksamhet som inneburit möjlighet att uppfylla kontrakten. Nyrekryteringen omfattar 3 000 personer, dock har hemvärnets styrka minskat från 69 000 personer till 64 000. Genomförd verksamhet har främst givit effekt avseende förmågan att möta begränsade insatser, möta intrång på vårt territorium, ingripa mot kränkningar samt genomföra fredsbevarande/fredsframtvingande operationer.

2002: Vid divisionsförbanden har divisionsbataljonsstab med underrättelsefunktion, del av jägarbataljon, förbindelsekompani, fallskärmsjägarbataljon, militärpoliskompani och televapenkompani utbildats. Verksamheten vid hemvärnet har i stort följt ambitionen i utbildningen under 2001. Trots detta har hemvärnspersonalen i förbanden minskat från ca 64 000 till ca 58 000. Vid armébrigadförbanden har grundutbildningen av tre reducerade mekaniserade bataljoner, del av brigadluftvärnsbataljon, pionjärbataljon och underhållsbataljon genomförts med ett gott till mycket gott resultat. Den tillfälligt sammansatta mekaniserade bataljonen (ur I 5, LG och P 18) har uppnått mycket goda resultat i kompani efter deltagande i STRONG RESOLVE 02. Övriga förband, som samövat regionalt eller genomfört lokala slutövningar, har uppnått ställda låga mål i kompani. De lågt satta målen vid vissa förband har resulterat i ett återtagandebehov vid dessa vad avser samövning i bataljons- och brigadförband, stridsskjutning i förband, mörkerstrid och strid i NBC-miljö samt anfall genom minering.

2003: Under utbildningsåret har till divisionsförbanden utbildats en reducerad artilleribataljon, kompanier till divisionsluftvärnsbataljonerna, enheter till en divisionsingenjörbataljon, en divisionsledningsbataljon, en reducerad jägarbataljon samt enheter till de operativa underhållsförbanden. Anbefallda kvalitativa målsättningar har i huvudsak uppnåtts. Onormalt höga värnpliktsavgångar vid jägarförbanden har resulterat i att kvantitativa mål vid dessa inte har uppnåtts. Flygvapenövningen Focus har utvecklat förmågan i strid mot luftmål och medgett ett återtagande av tidigare reducerad förmåga att genomföra strid i telestörd miljö med mycket gott resultat. Vidmakthållande och utveckling av hemvärnsförbanden har inte kunnat ske på planerat sätt. Trots bra verksamhet under det första halvåret fick budgeteringsreduceringarna under andra halvåret negativa konsekvenser för vidmakthållande och utveckling av hemvärnsförbanden. Under utbildningsåret har till armébrigadförbanden utbildats tre reducerade mekaniserade bataljoner, delar av en underhållsbataljon och en pionjärbataljon. De begränsningar armébrigadförbanden hade efter utbildningsåret 2001/02 har i huvudsak kunnat åtgärdas, främst avseende samövning i bataljons- och brigadförband.

2004: Grundutbildning och övningsverksamhet vid divisionsförbanden har genomförts med bra resultat. Det goda utfallet av genomförda övningar, (Kompass, TSÖ, Focus och RSÖ), har i stor utsträckning bidragit till resultatet. Antalet hemvärnspersonal i förbanden har minskat från 52 519 till 49 765. Grundutbildningen och övningsverksamheten vid armébrigadförbanden har i huvudsak nått anbefallda mål för kompani- och bataljonsutbildningen. Brister finns vad avser samövning i bataljon vid P 10 och P 18 främst beroende på den pågående omstruktureringen. Utbildningsåret har väl svarat mot målsättningen att vidmakthålla och utveckla kompetensen att leda brigad.

2005: Målsättningarna med ASÖ 05 har uppnåtts. Övningen genomfördes inom ramen för en fredsframtvingande insats med uppgifter för förbanden längs hela konfliktskalan. Chefer och soldater erhöll en inblick i vad en internationell insats kan innebära för respektive befattningshavare. Övningen ASÖ 05 har av förbandsenheterna i huvudsak uppfattas som mycket positivt. Övningen och uppföljningen under övningen har också visat på förbandsvisa förmågor och differentierade utbildningsresultat i olika avseenden, tex strid bebyggelse. Deltagande enheter: LG – MP och Säk enheter, I 5 – Enheter till Uhbat, I 19 – Enheter ur Pbat, Ingbat, Lvbat, P 4 – Enheter ur Mekbat, P 7 – Enheter ur Mekbat, P 10 – Enheter ur Mekbat, P 18 – Enheter ur Mekbat, K 3 –Enheter ur LBB skvadron, K 4 – Enheter ur Jbat, A 9 – Enheter ur Artbat, Lv 6 – Enheter ur Lvbat, Ing 2 – Enheter ur Ingbat, S 1 – Enheter ur Signbat, T 2 – Enheter ur Uhbat, FV – försökspluton Stridsfordon, Hkpflj och MD / Skarp Und-SÄK tjänst, Hemvärn.

2006: Det går knappt att läsa ut arméövningsverksamheten. Det framgår under redovisningen för CBRN att denna enhet deltagit i arméns slutövning. Förbandsverksamheten och materielanskaffningen har under året i allt väsentligt kunnat bedrivas som planerat. De satta målen har nåtts. Övningsverksamheten visar goda resultat inom samtliga försvarsgrenar inklusive Hemvärnet. Övergången till det terminsbaserade utbildningssystemet, med elva månader som kortaste utbildningstid, innebär nu att utbildningsnivån på våra soldater och sjömän höjs rejält. Resultat vid Demo-06 utgör utgångspunkten när realiseringen av NBF inleds genom att det i utvecklingen av bl.a. SWECCIS (ett system för operativ/taktiskledning) och SLB (Stridsledning Bataljon) skapas komponenter för FMLS (försvarsmaktens ledningssystem) 2010. Arbetet med den svenskledda EU-stridsgruppen Nordic Battlegroup (NBG), som skall vara insatsberedd den 1 januari 2008, har påverkat en stor del av verksamheten i Försvarsmakten.

2007: Huvuddelen av förbanden påbörjade sin utbildning under 2006 och slutförde utbildningen under första halvåret 2007. Dessa förband har till största del nått ställda mål med undantag för 11. säkerhetsbataljonen och 16. lätta mekaniserade bataljonen. För dessa förband skedde en ambitionssänkning på grund av den ekonomiska åtstramning som genomfördes inom Försvarsmakten under andra halvåret 2007. Den avslutande övningen Combined Challenge 07 som genomfördes för grundutbildningsförbanden visade på behovet av större övningar i syfte att utveckla officerarnas förmåga att leda förband och operationer i internationell miljö. Vissa brister finns i skjutning med skarp ammunition och tillgång till understödjande transportmedel. Användbarheten av nationella skyddsstyrkorna (NS) har sjunkit. Måluppfyllnaden är lägre än vad som planerades för, främst beroende på gjorda reduceringar och avtalsuppfyllnaden har sjunkit till 47 %

2008: Arméförbanden har löst sina uppgifter med angiven målsättning, PersQ2 (Personalen kan endast användas i begränsad omfattning – stort utbildningsbehov). Målsättningen PersQ2 innebär begränsningar i främst följande avseenden för förbanden: Begränsad förmåga till strid i mörker, Begränsad förmåga till strid i bataljons ram, Förmåga att verka i subarktisk miljö. Produktgruppen Arméförband uppvisar under året ett relativt stort underutnyttjande av tilldelade medel. Förbanden redovisar överlag goda erfarenheter av genomförda regionala och lokala kostnadseffektiva samövningar, även om dessa inte bidragit nämnvärt till förmågan att verka i bataljons eller högre förbands ram. För de nationella skyddsstyrkorna har verksamheten kraftsamlats till att uppfylla de begränsade målsättningar som angetts avseende förbandsutbildning och därtill kopplad försöksverksamhet. Stora reduceringar i HvSS kursverksamhet har begränsat möjligheter till kompetensutveckling av chefer och personal i nyckelbefattningar. Detta innebär sammantaget ett omfattande återtagandebehov.

2009: Ålderklassen 2009/2010 har vid huvuddelen av arméns förband genomfört försvarsmaktsgemensam utbildning för soldater och sjömän (FSS) samt påbörjat sin befattningsutbildning med målsättningen PersQ4 kompani/PersQ3 bataljon med NBG 11 som styrande för arméproduktionen. Vissa materielbrister och personalvakanser har varit märkbara för arméförbanden under 2009. Vad avser personalsituationen är läget acceptabelt ur ett helhetsperspektiv även om vissa förband lider av besvärande vakanser och ett högt uttag av nyckelpersonal för att bl.a. täcka utlandsstyrkans behov. Vid Hemvärnet/NSS har KFÖ genomförts med minst en hemvärnsbataljon per utbildningsgrupp (ca 30 hvbat av 60) omfattande en veckas sammanhållen förbandsutbildning. Under Beredskapsövning DAGNY II deltog en insatspluton på Gotland, tre insatsplutoner i Göteborg och två reducerade bataljonstaber. Övningen belyste behovet av att kontinuerligt träna agerande på den nationella arenan och ledningsprinciper av hemvärnsförbanden.

2010: Målsättningarna för arméförbanden har uppnåtts under 2010 med vissa begränsningar. Dessa finns främst inom områdena mörkerförmåga, samövning av sjukvårdskedjor och ledningsförmåga på bataljonsnivå. Målsättningen att uppnå PersQ 4 (Personalen har vissa mindre behov av komplettering vad avser utbildning/erfarenhet) kompani respektive PersQ 3 (Personalen har behov av kompletterande utbildning för att kunna lösa sina
huvuduppgifter på ett tillfredställande sätt) bataljon efter avslutat förbandsskede har uppnåtts vid huvuddelen av förbanden. Begränsningar har förekommit främst avseende mörkermateriel, lednings- och sambandsmateriel samt inom vissa fordonstyper vilket har påverkat förbandens förmågor inom nämnda områden. Likaså har förbandsmålsättningen i bataljons ram vid vissa förband inte uppnåtts p.g.a. förbandets begränsade värnpliktsvolym. Personalsituationen har varit ansträngd vid arméförbanden. Detta beror framförallt på transformeringen från ett värnpliktsförsvar, planering och genomförande av årets övningsserie, bemanning av NBG 11 och strategisk reserv samt utlandsstyrkan. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkor
na befinner sig under 2010 och 2011 under en omfattande omstrukturering från 60 till 40 bataljoner. KFÖ – systemets riktade utbildningsutbud till tid (en vecka/bataljon), plats och förband har ökat utbildningsproduktiviteten. Rikshemvärnschefens insatsövning har, under chefen för Livgardets ledning, genomförts i Stockholmsområdet med deltagande av plutonsenheter från LG, I 19, P 7, K 3, Lv 6, Amf 1 samt från Danmark och Norge. Genomförd fältövning avseende skydd av flygbas i samverkan med flygvapnet medförde åtskilliga erfarenheter och visade att detta är en lämplig uppgift för hemvärnsförband.

2011: Produktionen av arméförband har, med vissa undantag, genomförts som planerats, men med begränsad måluppfyllnad. Avvikelsen beror främst på begränsad tillgång på personal och vissa materielslag. Därutöver har viss del av övningsverksamheten flyttats fram till 2012. Resultatet är att flera av förbanden (sju av totalt 24 st. förband) inte nått
utbildningsmålsättningen PersQ 4 avseende att lösa uppgifter i kompaniförband. Verksamheten har vid förbanden, förutom att säkerställa internationella insatser och NBG 11, till stor del bestått av att ingå i insatsberedda skyddsstyrkor (IBSS), bestrida högvakt och genomföra befattningsutbildning av soldater. Övning Brigstri (ledningsövning i brigadram) har ställts in och arméns Markstridsdagar har flyttats till 2012. Efter genomförd beredskapsperiod för NBG 11 har därför ingen samordnad övningsverksamhet över kompaninivå skett inom armén för att utveckla förbanden mot IO 14. De materiella begränsningarna utgörs främst av mörkermateriel, lednings- och sambandsmateriel samt vissa fordonstyper. Omstruktureringen mot att inta hemvärnets IO 12 med 40 bataljoner har genomförts. KFÖ systemet har visat sig vara en framgång för hemvärnsförbandens utveckling. Uppsatta mål för 2011 har uppnåtts, förutom de uppsatta volymmålen för rekrytering från GMU som inte uppnåtts. Totalt disponeras 20 205 hemvärnssoldater med nya avtal.

2012: Fyra regionala staberna organiseras under året. De produktionsmålsättningar, främst mot kompaninivå, som var uppsatta har i huvudsak uppnåtts. De brister som finns är relaterade till hög belastning på förbanden, reservdelsförsörjningen med hänsyn tagen till PRIO Införande 3-4 och vissa problem avseende materielförsörjningen. Produktionen av bataljonsstridsgrupp 2014 är påbörjad vid södra skånska regementet i Revingehed, P 7 och vid funktionsförbanden. Enstaka förband har inte nått målsättningarna för 2012. Orsakerna till detta är bl.a. ett, vid vissa förband, högt tidsuttag i internationella insatser och begränsningar i tillgången till viss materiel, bl.a. artillerimateriel med leverans- och kvalitetsproblem samt tillgången till vissa fordonstyper. Särskilda åtgärder har vidtagits för att säkerställa bl.a. femte manöverbataljonens (kärnan i den planerade bataljonsstridsgruppen) behov för att inte riskera de långsiktiga målsättningarna 2013-2014. Mobiliseringsplanering är genomförd under 2012. Utbildning, övning och beredskap har upprätthållits med strategisk reserv om kompanis storlek. Hemvärnsförbanden har genomfört den planerade verksamheten i huvudsak enligt plan. Under året har samtliga bataljoner genomfört Krigsförbandsövningar, antingen som förbandsövning eller befattningsövning med ett gott resultat. Samtliga Hv-insatskompanier har därutöver genomfört
särskilda övningar i förband. Över hälften av bataljonsstaberna har genomfört centraliserad ledningsträningsövning.

2013: Fastställda produktionsmålsättningar för året är i allt väsentligt uppnådda avseende prioriterade arméförband. Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap har prioriterats till övningsverksamhet för förband ingående i UKBG 13, bataljonsstridsgrupp 2014 och NBG 15 (Bataljonsstridsgrupp 2014 och NBG 15 överlappar till stor del varandra). Huvuddelen av arméförbandens verksamhet har dock inriktats mot kompanivisa mål. För dessa förband har genomförda ekonomiska anpassningar inneburit att vissa målsättningar har flyttats fram till 2014 och 2015. Detta främst relaterat till minskad övningsverksamhet med bl.a. skarp ammunition, varför den operativa effekten begränsats till dessa nivåer. Vidare har återtagandet av brigadförmågan påverkats. Osäkerheter och brister är relaterade till i första hand leveranser av materiel, t.ex. artillerisystem, pansar- och personterrängbilar samt sambands- och ledningsmateriel. Under 2013 har fortsatt mobiliseringsplanering och mobiliseringsutbildning genomförts, bl.a. en mobiliseringsövning inkluderande ledning från högkvarteret (HKV). Ett stridsvagnskompani har förrådsställts på Gotland och förberedelser för eventuellt iståndsättande har genomförts. Under året har hemvärnsförbandens övningsverksamhet ökat förmågan att lösa sina huvuduppgifter.

……………….

2001 bestod markstridskrafterna (översiktligt) av 17 olika bataljoner på divisionsnivån + en artilleriregementsstab, 12 markstridsbataljoner för lokalförsvaret, motsvarande 170 hemvärnsbataljoner, 16 mekaniserade bataljoner + 6 stadsskyttebataljoner och 6 brigadledningar. Till detta kom 4 av vardera artilleribataljoner, pionjär och underhållsbataljoner. Förbanden grundutbildades i bataljonsnivå med utbildningsresultat motsvarande PersQ 3-4. Få KFÖ:er förekom, varför förbandens förmåga var starkt beroende av tiden som förflutit sedan den grundläggande krigsförbandsövningen.

I genomsnitt kan vi anta att förbanden sammantaget hade 4-6 år sedan övning, vilket motsvarar halva innehållet i dagens förband. Det innebar att markstridskrafterna kunde samtidigt ta upp strid med motsvarande förstärkt brigad i alla de fem prioriterade områdena (Stockholm, Gotland, Göteborg, Skåne och Boden/Luleå). Till detta kom också möjligheterna att skapa en operativ reserv och god förmåga att med jägarförband uppträda på djupet. Underrättelse- och det logistiska stödet hade dock vissa begränsningar.

Under den tid som förflutit sedan dess kan vi klart urskilja tre tydliga faser. Den första perioden dominerades av det Nätverksbaserade försvaret (NBF) som snabbt kulminerade kring 2006. Det avlöstes av Nordic Battle Group (NBG) som förutom sin internationella roll skulle fungera som någon slags transformator för det nya försvaret. När beredskapsperioden var avklarad 2008 tog Försvarsmakten ny sats med det nya insatsförsvaret som började byggas på resterna av NBG 08.
Om vi koncentrerar oss på den andra halvan av den studerade perioden, så tecknar sig snabbt en dyster bild av tillståndet för armén.

Man gick in i det nya försvaret med utbildningsåret 2008 som grund. Det som skulle komma efter NBG 08 hade en grundutbildning som motsvarade PersQ 2 på en femgradig skala. Värdefulla insatser i Afghanistan och Kosovo, som betytt mycket för utvecklingen av enskilda och grupper, har inte förmått att lyfta armén över kompaninivån. Redan 2010 började bataljonsutbildningsmålen att erodera och nu 2014 finns det bara en enda bataljon (71.) som idag kan uppträda omgående i bataljon med PersQ 4.

Särskilt trist är att konstatera att även om det sedan 2011 framgått att personalläget varit ansträngt – detta trots begränsade utbildningsmål – så har regeringen tagit beslut (RB 5) som innebär ytterligare nedskärningar bland personalen de närmaste åren.

Brister i mörkerförmåga noteras 2008, 2010 och 2011. Brister för vissa fordonstyper framkommer åren 2010-2013. Sambands- och ledningsmateriel kommenteras avseende brister 2010, 2011 och 2013. De uppmärksammade bristerna kring artillerisystemet skrivs ut för 2012 och 2013. Trots att det finns ljusglimtar som att Hemvärnet börjat öka kvalitativt liksom att de regionala staberna organiserats, så är det illa ställt för de så kallade fältförbanden.

Slutsatserna av läsningen innebär att vi idag har en fältarmé som kan ställa upp i två av de fem uppräknade områdena (ej Gotland?) med sina åtta manöverbataljoner, några understödsbataljoner och de två brigadledningarna, förutom de 40 hemvärnsbataljonerna. Med personalomsättningen, den bristande övningsverksamheten och de låga kompanimålen finns det egentligen inga bataljoner att samordna för brigadledningarna. Det logistiska stödet för markstridskrafterna har relativt sett 2001 ännu större begränsingar, trots kraftigt reducerad kvantitet. Den operativa effekten skulle idag med kort varsel vara mycket låg med nuvarande status på markstridskrafterna.

Det mest bekymmersamma är dock den mycket låga förmågan till styrketillväxt på grund av låg systemnivå, ringa kvantitet och avsaknad av produktionsresurser för en sådan. 1939 rusade vi från en liknande situation (då var kvaliteten problemet) till en fältarmé inklusive en rörlig armékår på fyra år, vilket bland annat krävde 11,5 % av BNP 1940. Nu har vi nästan ingen stomme att starta ifrån.

I Försvarsbeslut 2004 stipulerades att vi efter allvarlig och varaktig försämring av det säkerhetspolitiska läget genom successiva beslut skulle återta förmågan att möta mer omfattande militära operationer. Som Mikael Holmström konstaterade i gårdagens SvD, så tar det lång tid att införa kvalificerade system.

Därför gäller det att samtidigt gräva där man står, för det säkerhetspolitiska läget har nu förändrats med ett språng. Och trots att vi kunde ana tjuvstarten, så valde vi att slå dövörat till när det gäller de strategiska indikatorerna för Ryssland.

Eftersom det ryska upprustningsprogrammet ligger fast och vi sett den militära doktrinen i full tillämpning för att ”skydda utsatta” minoriteter, så finns det all anledning att ta ett antal delbeslut under våren för att få våra markstridskrafter på fötter så fort som möjligt. Intresset för detta kan dock ifrågasättas. I de nya förslagen den senaste veckan talas om förstärkningar av luftförsvaret och ubåtsvapnet, och i höstas beskrev Försvarsmakten konsekvenserna av en prolongerad ekonomi = motsvarande en brigad kvar för kvalificerad strid på temat: Kvalitet är viktigare än kvantitet.

Som det heter Sun Tzu:s Krigskonst:

”There are three ways in which a ruler can bring misfortune upon his army:

(1) By commanding the army to advance or to retreat, being ignorant of the fact that it cannot obey. This is called hobbling the army.
(2) By attempting to govern an army in the same way as he administers a kingdom, being ignorant of the conditions which obtain in an army. This causes restlessness in the soldier’s minds.
(3) By employing the officers of his army without discrimination, through ignorance of the military principle of adaptation to circumstances. This shakes the confidence of the soldiers.

But when the army is restless and distrustful, trouble is sure to come from the other feudal
princes. This is simply bringing anarchy into the army, and flinging victory away.”

All denna bedrövliga kunskap om tillståndet i flygvapnet och framförallt armén dämpas av att vi för närvarande har ett förhållandevis gynnsamt miltärgeografiskt läge – så länge som vi har en stark marin. Men djupt inne i mig gnager en obehaglig känsla att så inte alls är fallet, snarare tvärtom.

Över till dig, Skipper, du måste fullborda bilden.