– Vad är moderaternas försvars- och säkerhetspolitik?

Moderaterna, vi arbetar för att stärka Sveriges försvar och försvarsförmåga. Vi ska ha ett starkt försvar som är modernt och relevant. Det är viktigt att komma ihåg varifrån vi kommer. När alliansen tillträdde var vår försvarsförmåga bristfällig. Vi hade låg beredskap och låg tillgänglighet. Vi är nu uppe i arbetet med att stärka vår försvarsförmåga jämfört med hur det såg ut 2006.

Det här arbetet ska ses i kontexten att Moderaterna, ja hela alliansregeringen tycker att vi ska bygga säkerhet med andra länder, och vi ska vara med och ta ansvar. Både för internationell fred och säkerhet, men också säkerheten i Europa. Vi har svårt att se att om något händer ett enskilt land i vårt närområde, att det bara skulle få konsekvenser för det landet.

För oss som moderater är ett nästa naturligt steg i utvecklingen ett NATO-medlemskap. Redan idag som partner till NATO kan vi delta i insatser och ta del i kvalificerade övningar som kan stärka vår försvarsförmåga.

– När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Regeringens inriktning är att samtliga förband ska ha en fastställd mobiliseringsplan och vara uppfylld med personal och materiel vid utgången av 2014. Det här kommer att innebära att delar av vissa förband fortfarande kommer att vara bemannade med värnpliktig personal.

Sen beror det på hur snabbt Försvarsmakten kan fylla upp med den frivilligt rekryterade personalen. Där finns det ju bedömningar som säger att det i slutet går väldigt långsamt. Det här har vi också sett och det är därför vi föreslår ökade anslag för att komma till rätta med inte minst rekryteringen av den tidvis tjänstgörande personalen.

Sen ska vi komma ihåg att det här med ”uppfyllda förband” inte innebär att det är tomt idag, vi har fortfarande värnpliktiga att tillgå. Men, det är viktigt att den här rekryteringen kommer i ett ordnat tempo, att det inte drar ut för länge.

– I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Där vill jag börja med att såväl Riksdagen, regeringen och nu Försvarsberedningen slagit fast, gjort bedömningen, att ett enskilt angrepp direkt mot Sverige, det ser vi som osannolikt under överskådlig tid. Men, det kan ske incidenter med militärt våld inblandat även i vår region. På sikt tror jag det är klokt att inte utesluta någonting.

Jag tror att det är oklokt, jag tror inte att det går att peka ut något enskilt område, att det här skulle vara mer eller mindre troligt. Tanken med det försvar som vi nu bygger är att det ska kunna användas på flera ställen och kunna vara väldigt rörligt.

– Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Det är ju en populär fråga. Först vill jag säga att vi har en god bild av utvecklingen i Ryssland, den politiska, den ekonomiska och den militärteknologiska sidan. Sammantaget är det en oroande bild av den totala utvecklingen i Ryssland, inte minst bristen på demokrati och respekten för mänskliga fri- och rättigheter.

Det vi kan se är att de har väldigt ambitiösa planer. Vi kan se ett resultat redan nu i form av ökad övningsverksamhet och ökad modernisering av materielen. Jag sätter inte ett lika-med-tecken mellan ökad förmåga och ett ökat hot. De senaste uppgiften jag har av Rysslands andel för ”Military spending” i världen är att 2000 var det 3,6 % av världens totala försvarsutgifter och 2012 var det 3,8 %. Det här sätter det hela i ett sammanhang och det är klart att vi följer det här noga. Det är viktigt att vi har god kunskap om det här.

– Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

Jag tycker att vi, den här regeringen, har åstadkommit mycket på det här området. Man måste faktiskt gå tillbaka till hur läget såg ut i mitten av 00-talet. Det var en stor osäkerhet kring hur Försvarsmaktens uppgifter och utformning skulle vara samt låga beredskapskrav och låg tillgänglighet. Här tycker jag att vi kommit en bra bit på väg, vi har en bättre försvarsförmåga än 2006.

Det enskilt viktigaste området att vara stolt över är den Veteransoldatspolitik som Alliansen både har drivit och börjat implementera. Det var något som saknades. Där finns det mera att göra, även om vi kommit en bra bit på väg.

Det har hänt mycket, sen får man vara ödmjuk att inse att man blir tvungen att justera. Man har aldrig tillgång till all information när man ska fatta beslut om framtiden.

– Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

Jag skulle vilja fortsätta att arbeta för att vi ska få det här moderna, starka och effektiva försvar som vi arbetar med nu. Vi har nu chansen inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, det är ju en av mina tre huvudsakliga prioriteringar – att förbereda detta för att det ska bli så bra som möjligt. Att ge Försvarsmakten en inriktning för tiden 2016 och framåt. Där är det viktigt att kunna använda alla instrument som finns för att kunna fatta ett klokt beslut som ger handlingsfrihet inför framtiden.

– I november 2010 sa din företrädare att vi skulle ha 100 Gripen C/D, och att det var betydligt mer än vad de nordiska grannarna har. I januari i år, drygt två år senare, gav regeringen klartecken för att ersätta dessa med 60 Gripen E samtidigt som osäkerheten i närområdet har ökat. Hur hänger detta ihop?

Det vi har gjort är dels en överenskommelse med Schweiz för att säkra vår framtida stridsflygförmåga, där vi också fått Riksdagens välsignelse att beställa en anskaffning av nästa generations stridsflygplan. Det är den beställning som ligger nu, det är det beslut som regeringen fattat nu.

Det är en sammanvägd bedömning grundad på, inte minst Försvarsmaktens underlag. Väg ihop ekonomi, väg ihop partner så är det här som regeringen fattat beslut om. Vi har också givit oss själva möjligheten att inte gå vidare, om Schweiz eller något annat land inte går vidare.

– Uppfyllnaden av insatsorganisationen halkar kraftigt efter planerna när det gäller de deltidstjänstgörande soldaterna. Vem har ansvaret, och vad vill moderaterna göra åt problemet?

Den sammantagna bilden är ju att det finns ett stort intresse för Försvarsmakten. En hel del rekrytering har gått väldigt bra. Vi har sett en ökning från 20 000 intresserade förra året till 33 000 i år, och en ökning av antalet antagna från 3 000 till 4 500. Vi kan också se att Försvarsmakten både nått och överträffat sina mål när det gäller de kontinuerligt anställda.

Men, precis som du säger så har rekryteringen och utbildningen av GSS/T gått betydligt sämre och långsammare. Det här har vi självklart uppmärksammat, och därför tillför vi nu extra medel för att få upp tempot i rekryteringen. Samtidigt ska man också komma ihåg att det egentligen inte är förrän i år som GSS/T har rekryterats och utbildats i det nya systemet.

Förhoppningen har också varit att rekrytera ur det som lite slarvigt kallas värnpliktsmagasinet. Där har det gått olika bra på olika ställen. En del förband har verkligen lyckats. Därför har har vi sagt att Försvarsmakten måste följa den här frågan och vidta aktiva åtgärder. Man måste också sprida goda exempel i övriga Försvarsmakten.

Det här är en viktig fråga. Vi är väldigt tydliga mot Försvarsmakten att det här måste förstärkas, för vi behöver de här tidvis tjänstgörande. Samtidigt är det här en ny modell, och det kräver att övriga delar av samhället förstår nyttan av varför man ska anställa någon som är tidvis tjänstgörande i försvaret.

– Det finns centrala moderata företrädare som menar att både den ryska moderniseringen inte kommer att lyckas, och att de stora övningarna under året inte ännu påverkar de långsiktiga trenderna. I förgår fick du en bedömning från Försvarsmakten i Perspektivplanen som sa att den ryska reformen kommer att lyckas i huvudsak. Vem ska ändra sig?

Jag ser det inte på det sättet, utan vi har begärt in underlag till Perspektivplanen. Vi har också precis fått en sammanvägd omvärldsbedömning som Försvarsberedningen har gjort, bland annat på basis av vad Försvarsmakten har sett och sagt tidigare. Jag ser inte en stor diskrepans här. De signalerna sänder inte Försvarsmakten till oss.

Samtidigt ska vi väga samman det vi vet nu, och det vi vet fram tills vi ska fatta vårt inriktningsbeslut. Då är det bra att vi har haft en försvarsberedning som gjort ett nogrannt arbete med inspel från myndigheter och Utrikesdepartement, Försvarsdepartementet och andra experter.

Utfifrån det får de skriva sin försvarspolitiska rapport, även i det arbetet har vi med experter från Försvarsmakten. Sen ska det här processas i departementet för att sen bli en bra produkt som kan stka ut vägen för framtiden.

Partiet avslutade i helgen sin stämma och där avslogs följande tillägg: ”För att i rätt tid kunna möta möjliga förändringar i omvärldsläget ska försvarsmakten ges i uppdrag att planera för styrketillväxt.” – Vilka är skälen, enligt moderaterna, till att Sverige satsar närmare 2 Mdr SEK/år på en strategisk underrättelsetjänst?” (Skriftligt svar)

Sverige har och ska ha en kvalificerad underrättelsetjänst med förmåga att följa omvärldsutvecklingen noga. Det är avgörande för att kunna upptäcka hot mot Sverige, följa den militära utvecklingen i närområdet och analysera förhållanden av betydelse för vår medverkan i insatser. Mitt fokus är att stärka vår försvarsförmåga som bl.a. ska möjliggöra omvärldsbevakning och insatser såväl nationellt, i närområdet och utanför närområdet.

Mer av samma författare