Serien med intervjuer av samtliga försvarspolitiska talespersoner fortsätter. Denna gång med Mikael Jansson (sd). Serien avslutas med Vänsterpartiet andra veckan i januari.

– Vad är Sverigedemokraternas försvars- och säkerhetspolitik?

Den handlar om landets fortlevnad och bestånd. Sverige ska finnas och bestå i framtiden och ha självständighet. Säkerhetspolitik är viktigt, vi har haft ett par världskrig och flera länder har haft en dålig säkerhetspolitik. Fungerar säkerhetspolitiken, så får vi fred som är den viktigaste faktorn för vårt bestånd. Sverige har ju inga gränstvister och det är väldigt skönt att tidigare tvister rett ut sig. Sen tror vi att man ska ha en tröskeleffekt med försvaret, det ska avskräcka i viss mån.

När det gäller försvarspolitiken vill vi ha ett uthålligt försvar som kan bedriva uthållig försvarsstrid. Det begreppet har ju försvunnit ur debatten. Att tala om att ta stora förluster för att försvara sin självständighet finns det ingen beredskap för, har jag hört sagts på väldigt högt håll. Men vi tänker mera som den finska politiken att vi ska kunna bestrida även en ockupant som finns i landet. Vi håller fast vid det tänkande som fanns tidigare.

– När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Tillför man inte materiel så känns det som att det är 2030 som det kan vara materielsatt. Det saknas upp till 40 mdr i investeringsbudgeten för att materielförsörja insatsorganisation 14. Regeringen har ju inget som helst intresse att öka det anslaget nämnvärt. Det lutar åt 2030.

– I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Det beror ju på angripare förstås, vi tror ju inte på ett ryskt angrepp på ett västligt land egentligen, men…jag tror att det är Stockholmsområdet. Urbaniseringen gör ju detta. Huvudstaden är inte Sverige, men en viktig bit av Sverige. Det ligger ju i riktningen för den makt som försöker vara expansiv, Ryssland.

– Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Vi ska förhålla oss till dem genom att stärka vårt försvar. Vi ska inte kapprusta med Ryssland, det förmår vi inte. Jag tror armén sätter upp kring 11000 i IO 14, 50000 totalt, Ryssland försöker ha en miljon trupper på fötter. Det säger ju en del om proportionerna. Vi ska rusta upp och satsa på skalförsvaret, vi tror ju väldigt mycket på långdistansluftvärn, vilket moderaterna tydligen har sagt att det vill man inte skaffa. Vi är nöjda med satsningen på Gripen E, men den bör också samsas med långdistansluftvärn och det var ju det ÖB sa. Skaffar vi bara 60 plan så måste vi ha väldigt mycket luftvärn. Har vi 80 plan kan vi ha lite mindre luftvärn.

– Ni har ju varit med i snart en riksdagsperiod. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

Det var en svår fråga…..det här med Libyeninsatsen, jag svarar det. Insatsen gick utöver FN-s mandat och det var många länder som var kritiska. Vi talade med det indiska försvarsutskottet, och de frågade om ”vad det blir för ’Boots on the ground’ efteråt”? Och då sa moderaterna att ”det kommer Afrikanska Unionen att ta hand om”. Men då sa indierna att ”det har de inte resurser till”. Så Libyeninsatsen, där är jag missnöjd att det till slut blev som det blev.

– Om ni skulle få inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

Det är anslagshöjningen och stärkande av skalförsvaret. Sen kommer värnplikten in någonstans, ungefär som den norska värnplikten. Ungefär 20 % ska uttas för värnplikt och ur dessa kan man också finna personal att rekrytera till det anställda försvaret. Värnplikten är en god trea på listan. Selektiv värnplikt.

– Av de resurser ni vill avdela går en stor del till sex mekaniserade brigader och tre kustartilleribrigader, medan flera militära tänkare i omvärlden talar om ett förestående paradigmskifte med bl a snabbrörliga enheter och cyberförmåga som viktiga komponenter. Varför håller ni fast i tidigare strukturer?

Vi tror även att det krävs att man försvarar territoriet. Ska Hemvärnet och det folkliga försvaret fungera, ett invasionsförsvar på djupet., så måste man ha en brigadstruktur som skelett. Man kan inte överlämna till folket att bli en frihetsrörelse. Det är klart, tappar man luftherraväldet så blir det svårt att försvara stridsvagnarna. Men det är klart, det lyckades ju serberna med i Kosovokriget. Fast de fick ju gömma dem i byar och det är kanske inte riktigt folkrättsligt. USA sköt slut på sina medeldistansrobotar och fick göra en tilläggsbudget.

– Ni vill växa åren 2018-2023 med 1 1/6 brigad (2/3 Mek + 1/2 KA-red anm). Vem ska utbilda de trupperna?

Vi ser ju ett försvar som bygger på både en fredsorganisation och en krigsorganisation, en dubbelorganisation. Samtliga som är anställda i försvaret kommer att ingå i utbildning. Vi har inte exakta personallistor utarbetade, men det är befintlig personal. En sådan värnpliktscykel innebär ju att befälen övas, så det är inte bortkastad tid.

– Komplexiteten i våra försvarssystem ökar över tiden och allt mer omfattande utbildning krävs. Ändå vill ni införa en slags värnplikt igen, varför skulle det vara en bättre väg när utbildningstiden riskerar att vara alltför kort?

I vårt försvar är 60 % värnpliktiga, och det är inte de mest avancerade positionerna, där måste det vara de kontrakterade. Vi tror att värnpliktssystemet fungerar, det innebar ju också att man fick in väldigt många civila yrkeskunskaper. En snickare, en murare och en datatekniker. Det är en styrka, om man ser på de FN-insatser som gjordes, så kan de ju så mycket i jämförelse med exempelvis amerikanska soldater.

Folkförankringen är otroligt viktig, vi tror ju inte bara på ett modernt skalförsvar, utan att folkviljan måste deklareras. Det måste finnas en deklarerad vilja att vi försvara det här landet. Man kan ju se i Afghanistan att de går inte att besegras, pashtunerna ger sig aldrig. Riktigt lika inbitna måste vi kanske inte vara, men viljan att försvara landet är väldigt viktig.

Jämför man Finland och Sverige så har det försvunnit väldigt snabbt i Sverige, den där känslan för att försvaret är vårt…utan försvaret, det är vissa som har utbildning för det, och det ska bli 50000 man i framtiden, men vi andra har inte med det att göra. Medan i Finland är man medveten om att försvaret det angår precis varje person. Det är väl en promille som ställer sig utanför den tanken där. Nu har de kanske haft en mycket bistrare historia än vad vi har haft. Att de attackerades av Sovjet har naturligtvis påverkat deras inställning.

Folkförankringen är väldigt viktig och den går över i civilförsvaret, vi hade ju ett väldigt starkt civilförsvar. Nu ska det ju återuppbyggas, fast på ett helt nytt sätt. Det talas ju om asymmetriska hotbilder och att det är viktigt med civilförsvar. Vi har ju faktiskt avvecklat det, vi hade ju det för inte så länge sen. Men det är uppe i Försvarsberedningen också, det ska bli intressant och se vilken riktning det tar. Det ska vara mer kostnadseffektivt än det gamla var, men jag vet inte hur många som tänkt färdigt där, det är i sin linda. Det sagt om värnplikten.

Mer av samma författare