Här fortsätter serien intervjuer med partiernas försvarspolitiska talespersoner efter deras kongresser (motsvarande). Här är Peter Rådberg (mp) intervjuad. Tyvärr har en krånglande rygg försenat utskriften en vecka. Nu blir det istället ett avstamp inför Almedalen som F&S kommer att bevaka på plats.

Vad är miljöpartiets försvars- och säkerhetspolitik?

Det är en bred fråga. Vi pratar om säkerhetspolitik, eftersom det är ett bredare begrepp, men där ligger också försvarspolitiken. Hade vi gått tillbaka till 50-talet, då kunde vi prata ren försvarspolitik med Sovjetunionen som hot. Men hotbilden mot Sverige och Europa ser helt annorlunda ut idag. Det är som beredningen skriver allt från ett eventuellt hot från Ryssland till miljö- och cyberhot. Då måste man göra en politisk bedömning och prioritera.

Vi anser att det inte finns något invasionshot mot Sverige idag utan säkerhetspolitiken ska integreras. Det är en svår och känslig fråga. Det civila samhället måste ha ett bättre samarbete om säkerhet, och med svenskt försvar. Det bygger på det som hände i Norge och 11:e september. Vi var i Norge och tog del av deras erfarenheter och brister. Det stärker bilden att om det som hände i Norge skulle inträffa, så kräver det bättre samarbete mellan det civila, polis och det militära.

Framförallt ser vi cyberhotet som det största hotet som kan eskalera till ett militärt angrepp så småningom. Därför tycker vi ibland att svensk säkerhetspolitik börjar i fel ände utifrån den den begränsade budgetram vi har – med satsningar på JAS. Det borde göras en annan prioritering inledningsvis.

För att ett samhälle ska vara säkert måste vi också tänka vidare. Ta utanförskapet som exempel, en hög arbetslöshet kan skapa en grogrund för helt andra tankesätt hos individer och driva folk från det övriga samhället. Det skulle kunna resultera i helt andra parlament i värsta fall och då är vi farligt ute. Ett stabilt samhälle bygger på arbete till alla, stabila regelsystem.

Vi har miljöeffekter som kommer. Vi har tittat på SMHI:s rapporter om nederbörd i Europa och världen. Det kommer att bli folkförflyttningar enligt expertisen. Dessa kan komma skapa konflikter mellan olika grupper och länder. Vi måste lösa alla problem samtidigt. Det är alltifrån cyberhot, grov kriminalitet och arbetslösheten så att Europa håller ihop. Den ekonomiska situationen kan splittra Europa. Skulle Storbritannien dra sig ur EU – vilka effekter får det på säkerheten på sikt? Det tycker jag man ska väga in i säkerhetspolitiken. Vi pratar ju inte om det. Vi pratar om att vi ska ha en bataljon till eller skaffa JAS-plan.

När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Vi har fått lite olika tidsangivelser, men jag har ingen personlig uppfattning när det är klart. Nu har man pratat om 2023 och det är ju bara att inse att det håller inte. Vi har också sagt att personalfrågan är jätteviktig, vi har försökt lyfta upp den och där har vi samsyn med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Regeringen har ju flyttat fram översynen två gånger, det finns mycket att önska där.

I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Det är väl naturligtvis huvudstaden, men jag kan tänka mig att öar som Gotland och Öland också skulle vara utsatta. Pratar vi militära angrepp är det ju alltid huvudstaden, oavsett vilket land vi talar om. Det är ju där makten finns. Stockholm är ju en centralort i det här sammanhanget.

Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Nyktert……Jag tycker den här frågan….ibland kan den göra mig lite irriterad. Inte som du ställer den nu. Men man ställer frågor som att Ryssland rustar upp och det vet ju alla att de gör. Men det förs ingen diskussion om vad de satsar på. Hur sen den ryska infrastrukturen ut? Om de ska klara av en större invasion av ett annat land, så måste ju hela systemet fungera. Nu vet vi deras kärnvapenkapacitet och flygområde, men sen vet vi också hur det ser ut generellt ut i det ryska samhället.

Men med sagt så tycker jag att man ska alltid se med oro på när ett land rustar upp, men man måste också ha en nykter inställning. Utifrån vad? Vad rustar de upp? Vilka komponenter? Det är också kopplat till hur man ser på rysk ekonomi och utrikespolitik. Deras gas och olja går till 80 % till Europa enligt 2009 års siffror. Skulle de stänga den porten genom att göra en invasion av ett europeiskt land, så kommer det säkert drabba dem otroligt mycket kopplat till oljepriset förändras. Då rasar hela ryska ekonomin ihop. Vi vet att de ryska styrkorna är väldigt beroende av exportintäkterna från gas och olja.

Deras västflank gentemot oss måste vara otroligt viktig, dessutom det lugnaste området för Ryssland. Det var ett långt svar på frågan hur jag ser på deras upprustning. Men man måste koppla ihop bilden och där tycker jag det Försvarsberedningen skrev blev ganska bra.

Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

Under Persson? Det var före min tid i Riksdagen…jag vet inte.

Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

Få en bredare syn och koppla ihop civilsamhället. Titta på Norrland idag, Internetuppkopplingen var avstängd. Energisystemet som går över hela Europa, det kan man klippa av. Det måste man ha med i bilden när det gäller en konflikt. Vi var i Danmark. De råkade ut för en jättenederbörd för fem år sen med regn och stora översvämningar i Köpenhamnsområdet. Nu har danska försvarsmakten fått i uppgift att titta på om det händer igen och det samtidigt är en konflikt. Hur ska den danska försvarsmakten hantera en sådan miljösituation? Det kan vi koppla till elavbrottet i Norrland. Om Ryssland skulle gå in där uppe i morgon, då är allting nedstängt. Vad gör vi då?

Det här måste sättas ihop. Det är som svar på frågan att vi måste få ihop detta. Och det har inte med att göra om vi ska minska försvarsutgifterna eller öka. Vi kanske ska ha mer pengar, jag lägger ingen värdering i det. Det viktigaste är att vi får ett system som håller ihop, det tycker jag inte att det gör idag. För Försvarsmakten är precis som den danska helt beroende av det civila samhället om det värsta skulle inträffa. Jag är rädd för att vi inte har det samarbetet idag. Det ser vi i Norgeexemplet och vi såg det vid tsunaminkatastrofen, då vi skulle organisera. Det här kittet som håller ihop, det måste fungera.

Miljöpartiet har ju länge drivit en internationaliseringslinje i sakområdet. Nu blev beredningens rapport en omorientering mot närområdet. Varför skrev ni ingen reservation?

Vi tycker fortfarande att det internationella är väldigt viktigt, men så får man ju väga detta om man ska skriva en avvikande mening. Då markerar man ju väldigt starkt, tycker jag. Den här beredningen är ändå i huvudsak bra, sen finns det ju massor med åsikter hos mig.

Vi kommer inte ändra vår politik för det, det är nästa beredning det kommer att bli tuffare rent politiskt. Jag gjorde den här bedömningen, jag ville skicka en signal till regeringen och socialdemokraterna att vi är beredda hålla dörren uppe för att diskutera. Vi är ändå ett parti som bara har 7 % hittills. Då måste man förhålla sig till det, vi får inte igenom all sin politik, utan man får flytta fram positionerna.

Den som följt miljöpartiets säkerhetspolitik under många år har kunnat notera att ett starkt argument varit efter Sovjetunionens fall att vi kunnat trappa ned det svenska försvaret med hänvisning till förfallet i det ryska försvaret. Varför använder ni inte motsvarande argument när utgifterna nu stiger brant?

Vi ser inte ryska upprustningen som något hot. Ibland kan det vara utifrån att Ryssland fortfarande är en stormakt militärt. Det kan finnas en poäng, om du förstår mig rätt, att en sådan stormakt till viss del har en militär kapacitet. Lek med tanken att det hade en sämre kapacitet, så skulle det kunna innebära ökade spänningar i Ryssland. Ryssland måste kanske ligga på en viss nivå militärt för att känna att de är en stormakt. Jag kan ibland se på den här upprustningen som de gör att de faktiskt gått ner väldigt djupt i källaren. Det kan också vara en säkerhetsfaktor att de rustar upp.

Här ligger den politiska uppgiften att få in Ryssland i det europeiska samarbetet i olika former.

Det är svårt att kvantifiera och tidssätta möjliga större ryska operationer. Samma svårigheter möter den som talar om miljöproblem. När blir miljöproblemen så stora att vi kan se säkerhetspolitiska konsekvenser? Vad utlöser dem?

De syns redan idag. Jag pratar om både politiska och miljöflyktingar. Det är redan ett europeiskt problem. Vi tar emot många idag och det ska vi fortsätta att göra, men många europeiska länder gör ju inte det. Jag förstår inte att inte EU kan komma överens, det är ju varje land som stänger dörrarna. Finland tar ju knappt emot någon.

Rena miljöflyktingar kommer att öka. De är fler än de som flyr från krig redan idag, men de kommer inte så långt. Hur de blir de närmaste femtio till hundra åren? Det kommer att öka. Jag brukar ta Bangladesh som exempel som i princip ligger under vattenytan. 120 miljoner invånare på ett område som Skåne. Om de skulle börja vandra norrut, så skulle det bli enorma konsekvenser. Och därför är de internationella frågorna viktiga!

Mer av samma författare