Staffan Danielsson (c) – Ser motiv att diskutera en höjning av anslaget

Vi fortsätter intervjua de försvarspolitiska talespersonerna i samband med deras respektive kongresser etc. Intervjun gjordes före Försvarsmakten lämnade in sin perspektivplan.

– Vad är centerns försvars- och säkerhetspolitik?

Centern är ju en del av alliansen. Vi har ju samarbetat med socialdemokraterna på 90-talet och en bit in på 2000-talet, så vi har aldrig reserverat oss i en försvarsberedning. Vi har alltid haft inriktningen att det är bra för Sverige med en så bred samsyn som möjligt i de här oerhört viktiga försvars- och säkerhetspolitiska frågorna. Vi är en del av alliansens frösvarspolitik, men driver på i olika frågor. Hemvärnet är alltid en viktig fråga för oss, och där är vi nöjda med försvarsbeslutet, jag tror vi satte avtryck där.

De internationella insatserna tycker vi också är viktiga, dock inte 2000 (avser antalet insatta soldater över tiden – red anm) utan det bör man titta på.

– När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?

Jag följer ju det här noggrannt, och nu har det gått från 2014 till 2019 och nu till 2023. Jag kan inte ha någon annan bedömning än de prognoser som görs, men det är uppenbart att det skjuts framåt. Det känns inte bra, utan tanken var 2014, och nu är det längre fram innan det är fullt intaget. Sen är det klart att vi har ett försvar nu också, men det är ett mellanläge.

– I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?

Vid en stor konflikt så skulle hela Norden, Europa, ja hela världen in. Det är svårt att tänka sig en konflikt som inte eskalerar skulle jag vilja säga först. Självklart är Östersjön viktig, Gotland och huvudstaden. Hela Sverige ska ju försvaras genom att vi har ett tillräckligt bra försvar och samarbete med andra demokratier militärt för att kunna försvara oss. Vi ser ingen risk för en väpnad konflikt inom överskådlig tid, men att det kan bli incidenter eller tryck. Vi gränsar dock till Ryssland och Ryssland är en väldigt viktig faktor för vår säkerhet sen minst 400 år tillbaka och då är ju Östersjön viktig, då blir Gotland, ja även Fårö viktigt.

– Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?

Ryssland äger ju frågan vilket försvar man ska ha, vilken inriktning det ska ha och vilken storlek. Så vi får leva med att de bestämmer det här. Försvarsberedningen var i USA i våras och jag ställde frågan hur de såg på upprustningen. En hög tjänsteman sa att ”hade vi varit i samma läge och haft samma kaos som ryssarna hade på 90-talet, så hade vi också försökt, när ekonomin var på uppgång, att komma i fatt.”

Helt onaturligt är det ju inte att man med den regionala stormaktsroll man har och vill ha, när man har större ordning – sen kan vi ju diskutera vad vi tycker om den ordningen – att man återställer en del i vad man tappade, det behöver det ju inte vara någon dramatik i.

Men Ryssland har fortfarande inte komma ifatt när det gäller andelen av BNP, som jag tycker är ett relevant och viktigt mått, för USA ligger fortfarande högre. Men det är en ny faktor. Det gick ned ordentligt på 90-talet, nu ökar det kraftfullt, det är en faktor vi måste ha med när vi analyserar verkligheten.

– Ni har haft en stor inflytandemakt hela tiden under 2000-talet ((c) har rört sig mellan blocken i denna fråga – red anm). Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?

Jag har ju varit med sedan 2006 och jag står bakom den nuvarande inriktningen av försvaret. Försvarsmaterielområdet är stort och svårt. Vi lägger mycket pengar på materiel. Vi gjorde, jag ska inte säga ett impulsköp, men det gick snabbt att köpa Black Hawks från hyllan, trots att vi hade helikopter 14 beställda. De kom ju aldrig, eller de blev kraftigt försenade. Och inköpet skulle vara för att vi ville ha helikoptrar till Afghanistan som vi nu lämnar. Jag tycker att det är bra att vi har Black Hawks, men hade vi vetat att vi skulle lämna Afghanistan så snabbt, så kanske det inte hade varit lika motiverat eftersom det fanns andra helikoptrar där.

– Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?

Vi står ju bakom 2009 års reform med dess inriktning av personalförsörjning på frivillig grund. Vi måste stötta Försvarsmakten och då måste vi titta på vad behövs det för pengar, vad behövs det för ytterligare insatser för att stötta försvaret.

– Vilka indikatorer ska vara uppfyllda för att Sverige ska söka medlemskap i NATO?

Vi uppfyller ju formellt alla indikatorer för att beviljas medlemskap redan idag har jag en känsla av. Vi har ju en rätt stor enighet att vi är rätt trygga i vår alliansfrihet sen 60 år tillbaka, ja egentligen ännu längre. Samtidigt som vi också samarbetar allt närmare med NATO. Det har skett en stor förändring när det gäller teknisk utveckling, materielsamarbeten och internationella insatser där vi jobbar med de västliga demokratierna. Det innebär att vi söker göra detta, inte mot EU som inte är en försvarsallians, utan NATO där 23 av 28 EU-länder är med.

I en värld där det hänt mycket de senaste 20-30 åren, där vore det tjänstefel av min generations försvarspolitiker och partier att inte göra som Finland har gjort flera gånger, att analysera Sveriges militära allianser i Norden, i EU och med NATO. Göra en analys som visar om vi ligger optimalt. Vår säkerhet beror på tre faktorer: Att vi har ett försvar av rimlig kvalitet och storlek, att vi har goda samarbeten med västliga demokratier och att vi har en god diplomati som kan sy ihop det hela.

Här är jag stolt över att vi på tre centerstämmor bestämt att vi bör ananlysera detta, vi har varit överens i två försvarsberedningar och folkpaertiet och kd, ja även (M) vill detta och ändå händer ingenting.

Hur kan det vara så? Jo, för så fort som socialdemokraterna går ut ur Försvarsberedningen säger de att vi gjort en analys 1950 och den håller än och då kommer den hålla 50 år till. Det är tjänstefel av socialdemokraterna att säga nej, och jag tycker det är synd att moderaterna är så passiva. Vi måste analysera för att få en folklig debatt. Socialdemokraterna går med på allt närmare samarbeten. Libyen, flygspaning över Island och deltagande i NRF, utan att folket är med i debatten.

– C har länge varit positiva när det gäller försvarsindustrin. Avsaknaden av den s.k teknikfaktorn urholkar FM ekonomi med 300 milj/år. Vad är partiet beredd att göra för att åtgärda detta?

Jag är öppen för en diskussion om en försvarsindustristrategi. Det här är kopplat till försvarsbudgetens storlek. Vad kostar personalförsörjningen? Hur mycket materiel ska vi ha? Hur mycket ska vi ha för internationella insatser? Vad betyder den här faktorn?

Har vi en rimligt avpassad försvarsbudget? Jag står bakom varje budget sen 2006, men jag ser att det finns motiv för att diskutera en höjning. Jag tycker mig ha fått visst genomslag för min frågeställning: Hur tar Sverige sitt ansvar för stabilitet i jämförelse med de andra nordiska länderna? Här kan vi se att vi låg på 2,5 % av BNP för 25 år sedan, och då låg vi högst. Nu lägger vi 1,1-1,2. De andra länderna ligger mellan 1,3-1,6 %. Vi har alltså halkat efter, och det är en faktor som talar för att det kan bli en höjning.

Nu med omvärldsanalysen och arbetet i beredningen, så ser jag att det här är en fråga som blir mer aktuell än i förra beredningen.

– När det gäller samhällets krisberedskap finns det flera varningar om låg förmåga när det gäller livsmedelslager, psykologiskt försvar och uthållighet vid exempelevis naturkatastrofer som stormen Gudrun. Hur har det kunnat bli så här, och hur vill centern stärka samhällets motståndskraft mot prövningar?

Väldigt bra fråga. Vi har väldigt drivande i beredningen att det här är en ko på isen. Elavbrott, stormen Gudrun, IT-attacker. Ta maten, vi är Europas mest importberoende land när det gäller mat, eftersom maten levereras online. Vi har inga centrallager eller beredskapslager. Jag är stolt över att jag fick med beredningen på att regeringen måste utreda detta.

Ja, men hur har det kunnat bli så här då med alla budgetar ni stått bakom?

Vi har väl levt…hur har det kunnat bli så att vi inte har någon planering…för att möta invasionshot. Försvarsplaneringen har vi också lagt ned. Det här är väl kopplat till att vi levt i en fredlig del, att Ryssland inte setts som ett hot och de här frågorna har inte varit på kartan. Nu har utvecklingen visat att jordbruket har backat rätt kraftigt.

Produktionsförmågan – första världskriget då klarade man inte av att försörja med mat, trots att jordbruket var spritt. Andra världskriget – då hade vi ett jordbruk som klarade 100 % och det fanns över hela landet, även industrier fanns och självförsörjningsgraden var tillräcklig.

Sen fram till 80-talet så sjönk detta till 80 %, och nu är den på 50 %. Vi har lägre förmåga än Norge, vi är det EU-land som har lägst självförsörjningsgrad. Det har skett som du säger, jag har inte känt att ansvariga myndigheter har slagit larm. Jag är glad att beredningen satt strålkastarljuset på den här frågan. Inte bara livsmedelsäkerheten, utan även elsäkerheten, vi är riskkänsligare idag och det här behöver regeringen utreda.

Kan du förklara för läsarna hur försvarets ekonomi har gått ned realt med 14 % mellan 2007 och 2015, medan vi ser en ökad osäkerhet?

Den reala ekonomin för försvarsekonomin har gått ned sedan 80-talet, vi har legat på 40-42 miljarder hur länge som helst. Den utvecklingen har varit ett par decennier att budgeten ligger nominellt fast. Som du säger den har sjunkit realt, det här med BNP visar ju det. Under vår period har väl inflationen varit högre än de tillskott vi gjort, så det är ingen ny trend. Rysslands utveckling och att man återtar muskler är något vi analyserar nu. Det var inte lika uppenbart i den förra Försvarsberedningen.

Vi har lämnat det första betänkandet, där vi säger att vi tar det här på allvar med ökad osäkerhet. Vad gör vi för bedömning? Jag bedömer att det är rätt sannolikt att en diskussionsfråga i beredningen kommer att bli om vi har rätt nivå på vår budget.