SYFTE

Projektet ”Krigsvetenskapen i 21:a århundradet” skall analysera trender inom områdena säkerhet och försvar som kan påverka svensk försvarspolitik. Projektet studerar och analyserar brett civila och militära hot, risker och konsekvenser för Sverige. Projektet har fokus på utvecklingen på ca 20 års sikt och syftar till att komma med förslag till långsiktig inriktning för hela försvarssektorn – civilt som militärt. En viktig grund för övervägandena är hur försvarssektorn ser ut idag och hur vi kan hantera de utmaningar som det aktuella säkerhetspolitiska läget ställer. Med andra ord – kan vi utgå från att det är balans mellan uppgifter och resurser under nyss beslutad försvarsbeslutsperiod 2016 – 2019?

KV 21 vill med detta säkerhetspolitiska och operativa spel ge möjlighet att få en inblick i vår försvarsförmåga och bilda sig en uppfattning om balansen mellan uppgifter och resurser i nu rådande säkerhetspolitiska miljö.

Vi prövar i detta spel det civila och militära försvarets kapacitet i ett allvarligt krisscenario där angriparen utnyttjar begränsade militära resurser men med ett tydligt syfte att försöka undvika eskalering till fullskaligt krig. Händelseförloppet utspelar sig under perioden juni – september 2016.

Scenariot berör ett stort antal frågor som inte enbart är strikt militära – som politiska överväganden om samverkan med andra stater, sociala medias påverkan på beslutsfattande civilt och militärt samt regeringens agerande. Inom det militära försvaret belyses såväl personella som operativa utmaningar. Spelet visar på en bred palett av frågeställningar, som belyser komplexiteten i beslutsfattandet när vi agerar i ett krisscenario.  Detta till skillnad från de ställningstaganden som krävs när exvis en angripare inleder krigshandlingar på bred front och att det otvetydigt råder krigstillstånd.

Redovisade data har hämtats från öppna källor eller är uppskattningar.

Allt som berör främmande stater, myndigheter, befattningshavare och media är fiktion.

Detta spel är ett exempel på händelseutveckling.

Bild 1

  1. Juni 2016. Scenariot i Ukraina tycks upprepa sig i de Baltiska länderna. Propagandakriget balter – ryssar förs med hårda ömsesidiga anklagelser. Media rapporterar i högt tonläge. Regeringen ger FM, MSB, Polisen m fl uppdrag att redovisa beredskapsläget. FM återkommer vid midsommartid och meddelar att bara ca hälften av stridsfartygen och stridsflyget är tillgängliga materiellt pga översyner och reparationer, medan personal finns för huvuddelen av förbanden.
    Inom armén är materielläget ungefär som i marinen och flyget. Om Tidvis Tjänstgörande Personal inkallas (T-personal) kan ca hälften av armén krigsorganiseras. Om krigsplacerade vpl därutöver inkallas kan ca tre fjärdedelar av armén krigsorganiseras. För arméförbanden gäller dock, utöver hemvärnet, att utbildningsläget innebär begränsningar.
    Fullt utnyttjande av den FM som försvarsbeslutet angett kan vi möjligen se i slutet av försvarsbeslutsperioden – sannolikt betydligt senare. År 2016 är således materielen gränssättande för samtliga försvarsgrenar.

    Inkallelser av T-personal och krigsplacerade vpl diskuteras men genomförs ej, bl a mht att NATO ej vidtagit några ytterligare åtgärder i Baltikum jmfr med vad vi ser idag och mht kommande semesterperiod. Svensk media är kritiska. Internationell media rapporterar dagligen från Stockholm.

Bild 2

  1. I slutet av juli förvärras krisen genom några incidenter mellan letter och rysktalande oppositionella. Estland och Lettland begär av OSSE en observatörsinsats för uppföljning av läget. De sonderar svenskt stöd för detta. Ryssland motsätter sig en sådan insats. Lettland frågar samtidigt med hänvisning till både NATO´s PFF och Solidaritetsförklaringen om vi kan bidra med sjöövervakning av lettiskt sjöterritorium. Frågorna läcks till media. Utrikesministern, Försvarsministern och ÖB intervjuas i TV. UM och FöM andas positiv inställning. Anonym FM-företrädare säger att detta allvarligt skulle begränsa vår egen beredskap, särskilt när det gäller Gotland. Finland har fått samma sondering från Estland. Intensiv aktivitet inom EU kring krishanteringen i Baltikum.

    Dagligen samtalar FöM, ÖB och GD MSB om läget i Baltikum och i Sverige.

Bild 3

  1. I de överväganden som nu sker inom regeringen och myndigheter kommer man fram till att vissa delar av vårt land och vissa funktioner behöver höjd beredskap mot exempelvis subversiv verksamhet och sabotage – som våra garnisoner, ledningsfunktioner i Stockholm och viktig infrastruktur med hamnar/flygfält som Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland. Sjö- och luftövervakningen skall också förstärkas. Beslut tas 25 juli men sommarledigheter fördröjer verkställigheten. Samtliga försvarsgrenar höjer beredskapen inom garnisonerna, mindre delar av HV utnyttjas för bevakningsuppgifter, incidentberedskapen höjs för både M och FV. På civil sida höjs den administrativa beredskapen. Försörjningsberedskapen uppmärksammas särskilt och i Göteborgsområdet vidtas särskilda åtgärder betrf containertrafiken och oljeimporten. Polisen, i samverkan med militära resurser, ökar den synliga närvaron i storstäderna. Tidvis tjänstgörande ianspråktas inte. DN och SvD kritiserar regeringen för att lämna Stockholm helt försvarslös. I många delar av landet uttrycks stor oro för vår militära beredskap.

Bild 4

  1. I den uppblossande konflikten i främst Lettland genomför Nato förstärkningar i Baltikum i början av augusti. Ryssland tillkännager att ett eventuellt svenskt stöd till Nato skulle betraktas som en ovänlig handling samt att man mht de incidenter som varit kring gasledningen Nordstream, kräver att Sverige säkerställer att ingen åverkan kan ske inom den svenska ekonomiska zonen. Sverige avvisar inblandningen i svenskt självbestämmande.

Bild 5

  1. Mht det uppkomna läget beslutar regeringen den 15 augusti att den svenska militära beredskapen skall höjas ytterligare. Sjö- och flygstridskrafter ökar övervakningen i Östersjöområdet.

    FM kallar in T-personal och regeringen beslutar på förslag av FM att kalla in krigsplacerade vpl så att tre mindre mekförband kan organiseras med beredskapsuppgifter i Stockholmsområdet, på Gotland samt i södra Sverige. I Stockholmsområdet tillkommer delar av amfibiebataljonen samt Livbataljonen. En ubåt spanar ost Gotland. Korvetter patrullerar i Östersjön. Flygspaning i Östersjön och förhöjd jaktberedskap.

    Arméförbandet på Gotland är fullt tillgängligt efter ca 14 dagar, dvs i månadsskiftet aug/sept. Vissa civila objekt som hamnar och viktiga anläggningar blir skyddsobjekt.
    Sannolikt behöver nivåhöjande utbildning avbrytas som en konsekvens av beredskapshöjningarna.

Bild 6

  1. Sverige får en förfrågan från NATO om att få använda Visby flygplats för tillfällig basering av en jaktgrupp från UK fr o m oktober och att få basera ett par fregatter i Karlshamn från Holland. Regeringen meddelar NATO/UK/Holland att man mht läget inte vill eskalera situationen i Östersjön och därför ”f.n.” inte kan säga ja till förfrågan. Lettland får likalydande svar på sin tidigare förfrågan om hjälp med sjöövervakning. Finland svarar Estland på likalydande sätt.

Bild 7

  1. Regeringen har överläggningar med Finland om ett närmande avseende gemensam operativ planering i norra Östersjön. Finland intar en avvaktande hållning.

Bild 8

  1. I början av september, efter en knapp månads förhöjd beredskap, anmäler FM att med nästan 5000 befäl och soldater i hög beredskap på förband och staber kommer övertidsuttag, beredskapsersättningar mm redan på kort sikt att innebära ”olagligt” arbetsuttag, avtalsbrott och kostnadsökningar som FM inte kan hantera inom givna ramar.

Bild 9

  1. Verksamheten stabiliseras, förbanden når hög utbildningsnivå i början av september. Förbanden tillämpar därefter ett rotationssystem som innebär att ca 50% av förbanden med särskild beredskap är ständigt lediga (för Gotlandsförband innebär detta att de är på fastlandet). För T-personal uppstår frågor om de skall hemförlovas under sin lediga tid eller vara i beredskap.

Bild 10

  1. Perioden juli – början av september har det varit få incidenter – ett par kränkningar i luften, några undervattensindikationer i Stockholms skärgård och i Blekinge.
    På fastlandet har det förekommit störningar i mobilnät, datatrafik och oförklarliga smärre elavbrott.

Bild 11 (2 st)

  1. I mitten av sept sker några mera allvarliga incidenter i gränsområdet Lettland och Ryssland. Ryssland förnyar sina varningar om svenskt Nato-stöd och krav på mera tydlig bevakning av gasledningen. Sverige avvisar de ryska påstötningarna. Beredskapen höjs 17 sept genom ytterligare inkallelser. Ett fullbemannat mekkomp grupperas i Skåne, en reducerad mekbat i vardera Stockholmsområdet och på Gotland. HV utnyttjas till sin fulla kapacitet vilket innebär att ca en tiodel av HV har bevakningsuppgifter medan resten återhämtar sig eller hemförlovas i ett rotationssystem. Inom marinen och flygvapnet genomför huvuddelen av förbanden övervaknings- och incidentberedskapsuppgifter. Fartyg och flygplan sprids så långt möjligt inom resp fredsbasområde. Amfibieförbandet grupperar ett förstärkt amfibiekompani i Stockholms skärgård. För markstridsförbanden beräknas beredskapshöjningen ta ca 7 dygn innan de är grupperade, men med brister inom samövning och i underhållskedjan. Motsv gäller även marinen och flygvapnet. Personalsituationen i FM är nu så ansträngd att all verksamhet inriktas mot stöd för de krigsorganiserade förbanden. All utbildningsverksamhet avbryts. Ev behov av ytterligare förband för stridsuppgifter kommer som tidigare redovisats att ta år att organisera. Regeringen för sekreta samtal med NATO om samordning av sjö- och luftövervakning av Östersjön.
     
  2. I mitten av sept har de tidigt ianspråktagna Tidvis tjänstgörande personalen (T-personal) gjort slut på sin kontraktstid om 30 dagar. Ca hälften av dem vill återvända till sina civila arbeten, den andra hälften kan tänka sig att förlänga med ytterligare 30 dagar. FM begär av regeringen att alla skall kallas in med stöd av vpl-lagen. Beslutet tar tid pga formella administrativa skäl men tas till slut torsdag den 22 sept.

Bild 13

  1. I regeringen diskuteras frekvent hur man skall agera i det försämrade läget i Östersjöområdet. Brister i den militära uthålligheten, begränsad tillgång till kvalificerade vapensystem, samhällets bristande krisberedskap gör att flera i regeringen förordar en avspänningspolitik gentemot Ryssland. Delar av de interna diskussionerna läcks till media. Huvuddelen av media – även stora delar av vänsterpressen – förordar en tuff hållning mot Ryssland. Opinionsundersökningar visar på ett ökat stöd för en snabb NATO-anslutning – uppåt 50% är för. Regeringen anklagas för försumlighet i försvarsfrågan. Ett par inflytelserika försvarsbloggar påtalar allvarliga brister inom underhållstjänsten, bl a saknar idag sjukvården erforderlig utbildning för att ta hand om stridsskador. De menar att detta är menligt för stridsmoralen. Försvarsministern och ÖB tvingas kommentera och bekräfta svagheterna.
     
  2. Situationen utnyttjas av Ryssland – officiellt och obekräftat – med något som kan karaktäriseras som psykologisk krigföring. Regeringen och FM hamnar i ”infounderläge”.

Bild 15 (2 st)

  1. Lördagen den 24 sept 2016 tidigt på morgonen får mekbatch på Gotland rapport med ordonnans från hemvärnet i Slite om ”oidentifierade beväpnade soldater” i hamnområdet. Batch har ingen radiokontakt med det i Slite grupperade kompaniet med en halvpluton ständigt i hamnområdet – kraftiga störningar på radio frekvenserna. Fasta nätet och mobilnätet är nere på Gotland. Strax därefter rapporterar styrkan i hamnområdet till kompanichefen att de under morgontimmarna övermannats, avväpnats och släppts i utkanterna av Slite. De är nu återförenade med kompaniet. Batch underrättas med ordonnans.

    Ungefär samtidigt på morgonen får Sverige motta en ”Note” från Ryssland med följande innehåll:

    • Mht det spända läget i Baltikum och Sveriges avvisande hållning till Rysslands legitima krav enl internationell rätt, kommer Ryssland att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra sina vitala intressen.
    • Ryssland etablerar en ”no-fly zon” över Gotland och en blockad av Gotland omfattande vårt territorialhav kring Gotland. Alla fartyg och fpl som utan tillstånd bryter blockaden och flygförbudet kommer att bekämpas med vapenmakt. Sjötransporter och flygningar till/från Gotland kan ske i undantagsfall efter hänvändelse till berörda ryska myndigheter.
    • Ryssland har etablerat en säkerhetszon i Slite med syfte att stärka bevakningen av gasledningen.
    • Ryssland vill fortsätta vänskapliga relationer med Sverige och kommer bara att utnyttja militär vapenmakt i självförsvar.

Bild 16

  1. Successivt under lördagen den 24 sept börjar läget klarna för regeringen och centrala myndigheter:
    • Mobilnätet, delar av fasta nätet och all datatrafik ligger nere i centrala Stockholm pga hackerattacker.
    • Kontakt med förbandet på Gotland etableras först under eftermiddagen.
    • Elförsörjningen är avbruten i några tätorter i södra Sverige pga hackerattacker.
    • I flera förbandsorter fungerar inte mobilnät eller datanät. Några förband rapporterar olika former av intrång och skadegörelse.
    • På F 17 i Kallinge har flygbränslesystemen saboterats.
    • I örlogshamnen i Karlskrona har anonym person meddelat att inloppet till Örlogshamnen är minerat.
    • En spaningsrapport från ubåten ost Gotland anger att handelsfartyg löpte in till Slite under natten. Strax därefter meddelar ubåten att den efter 3 veckors spaning nu enl plan återvänder till Karlskrona för förrådskomplettering.
    • FRA har indikerat ryska fartygsrörelser i södra och mellersta östersjön men inga nära Gotland. Man har ingen kontakt med sina enheter på Gotland.
    • Ett svenskt spaningsflygplan (JAS) har skjutits ner, piloten har räddats.
    • Sverige begär ett skyndsamt möte i FN säkerhetsråd mht den ryska aggressionen.

Bild 17

  1. Lördag em har batch på Gotland börjat få grepp om läget på land kring Slite. Delar av bataljonen har framgrupperats i närheten av Slite, resterande del kring flygfältet, Visby och norra Gotland. Vissa underrättelser ”sipprar” ut från HV-förband i och runt Slite.

    Ett svenskt stridsfordon under rekognoscering ser en UAV följa ovanför och senare en attackhelikopter hovra över Slite. Stridsfordonet uppfattar situationen som hotfull och drar sig tillbaka.

    Ett par avfyrade lvrobotar har observerats – sannolikt mot svenskt spaningsflyg. Ett flygplan ses störta, piloten i fallskärm. Radarstationer som täcker Slite hamnområde och FRA antennsystem på Gotland är utslagna.

    Erhållna underrättelser tyder på att natten fredag – lördag landsattes med roro-fartyg minst ett mekaniserat kompani med både tyngre vapen och luftvärn (lvrb). Två korvetter finns strax utanför hamnområdet och fyra attack-hkp har setts i utkanten av Slite.

    Batch har ingen förbindelse med marinens sjöstridsledning eller flygets flygstridsledning.

    HV, Polis och Kustbevakning samordnar verksamheten genom Länsstyrelse och förbandschefen.

    Både färjor och flyg meddelar att de ställer in all trafik till och från Gotland mht det säkerhetspolitiska läget.

    Länsstyrelsen/kommunen konstaterar att försörjningsläget är sådant att det finns livsmedel för högst 5 dygn och drivmedel för 5 – 7 dygn beroende på den militära förbrukningen.
    Sjukvårdskapaciteten är starkt begränsad då det f n endast finns 4 intensivvårdsplatser lediga och antalet tillgängliga vårdplatser i övrigt på sjukhuset uppgår till ca 20.

    Civila med visst bohag och värdeföremål ses utrymma Slite vilket skapar kaos på vägarna

Bild 18

  1. Batch rapporterar till Armétaktisk stab i Insatsledningen i Högkvarteret på em, när förbindelser återupprättats, att delar av förbandet nu är framgrupperat runt Slite. Han meddelar vidare att ett befäl i bataljonen fått den ryska ”Noten” av en svensktalande civilklädd man som utgav sig för att vara rysk diplomat.
    Av bataljonschefens rapport framgår följande:

    • Mht texten i ”Noten” vill jag veta om det råder krigstillstånd mellan Sverige och Ryssland
    • Jag behöver underrättelser om det ryska förbandet i Slite – styrka och gruppering. Har mycket begränsade egna resurser.
    • När läget klarnat kan det finnas möjligheter att återta delar av Slite och förhindra fortsatt utnyttjande av hamnen.
    • En sådan insats fordrar samordning med och understöd av marinen och flyg bl a mht risk för att angriparen genomför förstärkningar och utnyttjar flygunderstöd. Även efter sådan samordning bedömer jag att vi kommer att vara underlägsna i eldkraft.
    • Det är inte alls säkert att insatsen lyckas och kommer dessutom innebära stora risker för civilbefolkningen i området.
    • Möjligheter till adekvat stridssjukvård är begränsad då bat inte har tillräckliga egna resurser; vi saknar hkp för sjvtransporter varför sådana måste ske med stöd av ett fåtal civila ambulanser.
    • Ammunitionsläget, som inte hunnit byggas upp tillräckligt, begränsar insatsen till knappt en vecka. Jag måste snarast ha ett fungerande underhållsflöde.
    • Jag har begränsade verkstadsresurser för mina stridsfordon vilket minskar handlingsfriheten.
    • Jag behöver snarast personaluppfyllnad för att säkerställa uthållighet bl a inom stödfunktionerna.
       
  2. Under dagen rapporterar Marinen att ubåten måste in till bas för förrådskomplettering. 2 ubåtar, 4 korvetter med några helikoptrar och 4 minröjningsfartyg är insatsberedda. Brister begränsar ubåtsjaktuppgiften. Eskort av fartyg till Gotland kan genomföras med begränsad förmåga att skydda dessa pga avsaknad av yttäckande luftvärn på korvetterna. Ett hamnområde kan hållas öppet med minröjningsresurser. Radarövervakningen av Östersjön är utslagen kring Gotland och i området Blekinge – Öland.
     
  3. Flygvapnet rapporterar ca 75% tillgänglighet för JAS-systemet. Ett spaningsplan nedskjutet och piloten räddad. Våra motmedel är möjligen verkningslösa mot rysk lvrb. Markmålsinsats med JAS kan ske omgående. Flygburen luftövervakning kan ske med begränsad uthållighet.
     
  4. FM gör en framställan till regeringen om att NATO rapporterar sjö- och luftläge till de svenska stridsledningssystemen samt om tillförsel av viss ammunition.
     
  5. Sociala media översvämmas av iakttagelser, frågor, bedömningar som blockerar regeringens och försvarsmaktens hemsidor. Bla hävdar ett rykte att ryssar har setts i frihamnsområdet i Stockholm vilket lett till panikartad utrymning av Östermalm. SVT och TV 4 rapporterar ”live” från Värtahamnen med reportrar i skottsäkra västar och hjälm.
     
  6. ÖB orienterar FöM om läget och gjorda bedömningar. Regeringen sammanträder och meddelar ÖB – Ja – vad har ÖB föreslagit och vad får ÖB för svar?
     
    De frågeställningar som säkert diskuteras är bl a:

    • Råder det krigstillstånd
    • Hur tillgodoses Gotlands omedelbara behov – civilt och militärt – för att undvika en försörjningskris
    • Förhandlingar och/eller militära motåtgärder
    • Ytterligare beredskapshöjningar
    • Samverkan med Nato
    • Informationsstrategi