Grundorganisationens roll i framtidens svenska försvar

Sammanfattning av Jan Mörtbergs artikel i KKrVAHT nr 4 2000.

"Vi är i början av ett reformarbete som kommer att ta många år att genomföra" skriver regeringen i propositionen Det nya försvaret. Överstelöjtnant Jan Mörtberg pekar på ett antal förhållanden i den pågående processen som inte blivit tillräckligt väl övervägda och som kommer att krävas för att gå vidare i den svåra omställning som försvaret nu är mitt inne i.

Först bör en ännu tydligare beskrivning ske av försvaret som instrument för vår säkerhetspolitik - och därmed besvara frågeställningen: Varför finns försvaret? Beskrivningen bör utgå ifrån att försvaret skall vara organiserat för att både klara dagens och morgondagens uppgifter och ha sin grund i försvarets förmåga att föra krig och försvara vårt land mot väpnat angrepp - den "eviga uppgiften". En samlande idé för försvaret är därefter viktig att formulera.

Mörtbergs huvudsynpunkt är att grundorganisationens roll i framtidens försvar - den skall vara som försvarets hjärta. Det är här som försvaret "lever": utbildar värnpliktiga, övar förband, stödjer och utbildar frivilligförsvaret, utvecklar ny stridsteknik och taktik, skickar personal och förband på internationella uppdrag, tar hand om familjen på hemmaplan, rekryterar nya och utvecklar gamla officerare, stödjer samhället vid svåra påfrestningar m m. Grundorganisationen är plattformen för dagens "insatser" och morgondagens "anpassning", med regeringens ord är den sålunda sammanfattningen av "en insatsorganisation med anpassningsförmåga". Grundorganisationen är dessutom i stor utsträckning försvarets folkliga förankring och närvaro över ytan.

"Det är en ödets ironi att grundorganisationen nu har offrats på försvarsindustrins och materieltillförselns heliga altare", skriver Mörtberg i denna artikel, som utgör hans inträdesanförande i Akademien (1999-09-30).

Läs hela artikeln.